Ventilationskanalerna kollades för att hitta eventuella
döda gnagare, mattorna kemtvättades och luftrenare och doftblock
hängdes upp överallt. 
Anticimex kallades in och satte in gasbekämpningsmedel

varvid det nu inte så lyckliga paret tvingades flytta ut några dagar.
 
Till slut revs de dyra tapeterna av ull ut och ersattes. 
Inget hjälpte. Folk slutade komma på besök. 

Hantverkare och reparatörer vägrade arbeta i huset. 

Hembiträdet slutade. Slutligen stod de inte ut med stanken
längre utan beslöt sig för att flytta. En månad senare hade de
inte fått huset sålt, trots att de halverat priset. 

 Ryktet gick och till sist vägrade de lokala
fastighetsmäklarna att svara på deras telefonsamtal.
Till slut var
de tvungna att ta ett stort banklån för att betala sitt nya hus.
Ex-hustrun ringde mannen och frågade hur allt stod till. 

Han berättade hela historien om det ruttnande huset.

Hon lyssnade artigt och sa att hon saknade sitt gamla hem
förskräckligt mycket och skulle kunna tänka sig att köpa huset. 
I tron att hans exfru inte visste hur pass illa huset
luktade gick han med på att sälja till henne för tiondelen av
marknadspriset, på villkor att hon skrev på samma dag. Det gick
hon med på. 

 En vecka senare stod mannen
och hans flickvän leende och
såg flyttfirman komma och hämta allt för transport till den nya
bostaden. 
Inklusive gardinstängerna................